Sitter på min lunchrast
och funderar. Jag blir så innerligt trött på människor som dedikerar sitt liv åt att hitta alla fel, stora som små och klaga på.
VARFÖR??
Jag kan inte tro annat än att dessa människor lever ett sorgligt liv, att dom är mer arga, ledsna och ensamma än glada.
Jag har en sådan här människa i min närhet och det suger verkligen kraften ur en. Hon är hur trevlig som helst mot mig, men när man vänder ryggen åt pratas det och klagas.
Jobbigt, är förnamnet.
Jaja, nog om tråkigheter.
Jag har länge tänkt på en sak
snygg tänkar pose´ eller hur...
Det här klistermärket hänger på våran toadörr på jobbet, notera att den sitter på insidan av dörren.
Hur konstigt är inte det, vem har satt dit den??
Känns små skrämmande att det kanske sitter någon som bevakar toaletten.
Kisses&hugs till er nu slutar lunchen so it´s back to work...
