JULKLAPPAR??!!??
Att vara eller inte vara, det är frågan! Var hemma hos sväriarna igår och då kom frågan om julklappsbyte upp. Alltså att vi ska sluta att köpa julklappar till var och en och ist köpa en klapp var som vi spelar om eller liknande. Sorgligt!!! Så tycker jag att det känns, sorgligt och lite förjävligt. Jag får ont i magen, för att det känns som om en bit av julens charm är borta nu. Jag fullkomligt älskar att köpa presenter, att tänka ut vad var och en ska få, skriva rim, slå in paket på sena kvällen med en kopp te. Julen handlar ju lite om att ge. Men nu är det borta, ja till en liten del iaf eftersom min familj förmodligen kommer att ge klappar i år. Men vem vet, det kanske så här det är att växa upp. Och nästa år kanske mina föräldrar oxå vill ha julklappsbyte.
Jag hade oxå tänkt lite på det här med byte i år om jag ska vara ärlig, men bara för att jag kände att jag inte ville ha klappar i år. Och man kan ju inte gärna säga köp inga klappar till mig i år, det känns inte bra. Men jag vill köpa till er. Tog upp saken med Nicco men han tyckte jag var töntig och påpekade hur mycket jag älskar julen och att köpa presenter, så jag slog snabbt bort tanken. Men nu är det alltså verklighet, för det är knappat att man kan säga nää, jag vill faktiskt köpa presenter. Jag tycker det tillhör julen. Om någon inte vill köpa klappar längre måste man ju acceptera det, punkt slut.
Så nu är mitt gnäll över. Jag får ta mig i kragen och inse att framtida jular kommer att se ut så här. Jag vill inte att det ska vara så här, men nu är det så.
